Frågor och svar

Varför görs landskapsreformen?

Målet med landskapsreformen är att invånarna i hela landet ska ha en mer jämlik tillgång till service. När uppgifterna flyttas från kommunerna till landskapen blir det mindre överlappande arbete och tjänsternas innehåll och kvalitetblir jämnare. Ett viktigt mål med reformen är att minska skillnaderna i välfärd och hälsa. Med reformen strävar man också efter att tygla kostnadsökningen inom den offentliga sektorn. Uppgifter flyttas också över till landskapet från staten. När landskapet ordnar uppgifterna blir beslutsfattandet mer lokalt. 

Vilka är det nya landskapets uppgifter?

Det nya landskapet har verksamhet inom flera sektorer. Landskapen svarar bl.a. för social- och hälsovården, räddningsväsendet, miljöhälsovård, regional utvecklig, näringar och sysselsättande (de s.k. tillväxttjänsterna), tjänster för lantbruk, markanvändning, trafiksystem, landskapets identitet och främjande av kultur. I Österbotten beaktas den internationella aspekten.

Får jag social- och hälsotjänster i min egen kommun även i framtiden?

Ja. Landskapets affärsverk ordnar en stor del av social- och hälsovården. Enligt de nuvarande planerna ska åtminstone en familj- och välfärdscentral finnas i varje kommun i Österbotten. Hur social- och hälsovården kan organiseras i Österbotten påverkas av lagstiftningen som ännu inte är klar. Landskapsfullmäktige bestämmer hur servicenätverket ska se ut i Österbotten.


 Hur kan invånare påverka i det nya landskapet?

En invånare kan ställa upp som kandidat i landskapsvalet och bli själv en aktiv beslutsfattare i Österbotten. Oavsett om du ställer upp själv eller inte kan du förstås rösta i landskapsvalet. För det nya landskapet är det viktigt att invånarna är delaktiga. I Österbotten förbereds en plan för inflytande, vars mål är att invånarnas röst ska höras också mellan valen.  Invånarna har möjlighet att göra initiativ till landskapsfullmäktige. Landskapet har möjlighet att ordna rådgivande folkomröstningar. Till landskapet väljs också bl.a. en ungdomsfullmäktige och påverkningsorgan för minoritetsspråket.

Under beredningen kan du skicka feedback och frågor till beredarna här

Vem bestämmer i det nya landskapet?

Det högsta beslutsfattande organet i det nya landskapet är landskapsfullmäktige, som väljs i landskapsvalet. Landskapsfullmäktige bestämmer om landskapets verksamhet, ekonomi och förvaltning. Landskapsfullmäktige väljer landskapsstyrelsen. Landskapskoncernen leds av landskapsdirektören.  

Hur många invånare bor i Österbotten?

I Österbotten bor ca 181 000 invånare (maj 2017). Eftersom Storkyro kommun ska i efter landskapsreformen tillhöra Södra Österbotten ska invånarantalet i det nya Österbotten vara ca 176 400 personer. 

Får jag betjäning på mitt modersmål?

Österbotten är ett tvåspråkigt landskap och det beaktas i all verksamhet. Målet är att invånare får betjäning enligt sitt val på svenska eller finska i landskapets alla funktioner.

Vad är majoritetsspråket i Österbotten?

I Österbotten är 49,6 % av invånarna svenskspråkiga, 44,5 % finskspråkiga och 5,9 % pratar något annat språk som modersmål. Österbotten är det enda landskapet förutom Åland där majoritetsspråket är svenska. För den finska minoriteten tillsättas ett påverkningsorgan för minoritetsspråket. 


Vilka kommuner hör till landskapet Österbotten?

Efter landskapsreformen ska Storkyro kommun tillhöra Södra Österbotten. Efter det ska följande kommuner tillhöra Österbotten: Jakobstad, Kaskö, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kronoby, Laihela, Larsmo, Malax, Nykarleby, Närpes, Pedersöre, Vasa och Vörå.

Frågor från personalen

Vilket kollektivavtal ska det nya landskapet följa?

Det nya landskapet följer det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet, AKTA.

Hur skiljer villkor från statens tjänste- och arbetskollektivavtal?

Du kan bekanta dig med en jämförelse som en nationell arbetsgrupp för överföring av personalen från staten har gjort (på finska) 

Jag har hört talas om en 50 % -regel. Vad betyder det?

En anställd flyttas till landskapet, landskapets affärsverk eller till ett bolag som landskapet äger om minst 50 % av personens arbetsuppgifter hör till de uppgifter som flyttas till landskapet. Samma princip gäller för både statsanställda och de som jobbar inom den kommunala sektorn. Enligt en nationell princip flyttas personen till det landskap dit minst 50 % av arbetsuppgifterna riktas.

Vad betyder överlåtelse av rörelse?

Överlåtelse av rörelse betyder en situation då en verksamhet som helhet flyttas över till en ny ägare och verksamheten fortsätter. Villkoren för personalens arbetsförhållande fortsätter som förr och de blir inte sämre. När kollektivavtalets avtalsperiod tar slut börjar man följa det kollektivavtal som den nya arbetsgivaren följer. 

 

Fler frågor? Ställ dem här!

Uppdaterat 20.11.2018, klockan 10.42, Petra Fager.