Spetsprojektbloggen

Visa alla inlägg skrivna juni 2018

Vad innebär ett kultursensitivt bemötande inom barnskyddet?

Skrivet av Ann Backman | 21.6.2018

I början på maj ordnades ett eftermiddagsseminarium där vi gästades av Sabine Gruber som är universitetslektor och docent i socialt arbete vid Linköping universitet. Tillsammans med henne diskuterade seminariedeltagarna hur man uppmärksammar barn från olika kulturer inom familjevården.

Under dagen fick vi ta del av Grubers forskning som hon gjort i Sverige, angående det kultursensitiva perspektivet inom familjevården. Hon har intervjuat socialarbetare inom familjevården.

Det som hon fann i sin studie var att det inte fanns ett tydligt etniskt perspektiv i rekrytering av fosterfamiljer eller i familjevårdens verksamhet. Resultaten var något överraskande eftersom det är ganska många barn som placeras i Sverige som har en annan etisk bakgrund. I Österbotten är andelen barn placerade i fosterfamiljer relativt få och i vår lagstiftning finns inskrivet att man skall beakta barnets nationalitet, språk och religion, vilket gör att dessa måste beaktas systematiskt i arbetet.

Annat som Gruber fann i sin forskning var att i utbildningen och rekryteringen av fosterfamiljer fanns ett tydlig men outtalad stävan efter att hitta familjer som kan erbjuda ett traditionellt svenskt hem, även fast de placerade barnen hade annan kulturell bakgrund. Tanken om att barnen skall integreras i den svenska samhället var en självklarhet, även om man i rekryteringen av familjer betonade diversitet. Mångkulturella perspektivet var för många socialarbetare självklara men oreflekterat i arbetssättet. Samma tankegångar fanns även bland deltagarna på seminariet, dvs. det är viktigt att beakta men hur syns det konkret i arbetet och i rekryteringen av fosterfamiljer. 

Överlag är det svårt att rekrytera familjer till att bli fosterfamiljer, speciellt familjer med annan bakgrund. Det gäller både i Finland som i Sverige. Ofta är kriterierna för en god fosterfamilj långt styrt av normerna för en medelklassfamilj. I Grubers forskning var det många familjer med annan bakgrund som föll bort, eftersom de inte uppfyllde de kraven.  Det behövs även andra metoder eller kanaler för att nå familjer med annan kulturell bakgrund, vilket gör det utmanade för t.ex. kommuner att hitta intresserade familjer. I Sverige finns det företag som specialiserat sig på att hitta familjer med olika bakgrund och de säljer sina tjänster till kommunerna.

Under seminariet framkom att det etniska perspektivet är underkommunicerat och att det inte diskuteras tillräckligt. Man är medveten om kulturella skillnader men låter det inte styra arbetet eller ”tänker inte så mycket på det”, enligt Gruber. När det gäller barn med annan religion så beaktas det mera tydligt, speciellt i placeringssituationer. Frågor kring rasism i t.ex. rekryteringssituation fanns Gruber, att var svåra att ta upp och hantera för socialarbetarna.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att man i det dagliga arbetet behöver reflektera mer kring vad det kultursensitiva bemötandet är och betyder. Framför allt ur olika synvinklar:  arbetets synvinkel, barnets synvinkel, föräldrarnas synvinkel och fosterfamiljens synvinkel. Framför allt behövs ett medvetet förhållningssätt för att kunna beakta olika mångkulturella bakgrunder i arbetsmetoderna.

Det behövs även mod att ifrågasätta det som ofta blir ett normativt sätt att se på familjer, samhället och barnuppfostran. Frågor som vad behövs ur barnets perspektiv vid placeringar, vilka värderingar det är som styr verksamheten och vilka värderingar som borde styra verksamheten, lämnar rum för fortsatta diskussioner och utveckling.

Stort tack till alla deltagare!

20180621 blogikuva

Uppdaterat 11.10.2017, klockan 08.45, Petra Fager.