Spetsprojektbloggen

Visa inlägg taggade med 'barnskydd'

Barns delaktighet och barnskydd inom Norden

Skrivet av Ann Backman | 5.12.2018

Den 21-23.11.2018 ordnades Nordic Social Work Conference i Helsingfors, som samlade forskare och praktiker både från Norden och övriga länder. Tillsammans med Karleby universitetscenter Chydenius och Folkhälsan ordnades en workshop under konferensen med temat Utveckling av barnskyddet – kunskap, makt och delaktighet. Workshopen lockade många deltagare och hölls i två dagar.

Tre riskfaktorer

I den nordiska statistiken har Finland stigit upp, eftersom vi har de högsta siffrorna på ungdomsplaceringar (ända sedan år 2005). Finländska forskarna Mirja Satka och Pirkko Salokekkilä berättade hur placerade unga vuxna klarar sig efter barnskyddets eftervård. I deras studie är det framför allt tre riskfaktorer som stiger upp bland denna grupp, föräldrarnas problematik (missbruk, mentalhälsa, egen barnskyddshistorik), barn och ungas missbruk vid tidig ålder samt antisocialt beteende. Dessa faktorer är avgörande för hur de unga klarar sig i vuxenålder (efter eftervårdstiden). Intressant var att barn som placerats i tidig ålder, klarar sig bättre senare som unga vuxna.  

Antti Kääriälä & Elina Pekkarinen (2018) visade även på att placeringar i tidig ålder kan har vissa skyddande faktorer för barns utveckling. I deras presentation visades hur stor andel barn som placeras i tonåren bland de födda år 1997 (deltagare: 58 802). Se bilden.

20181205 blogg Ann 

Bakgrund och skolframgången

De fortsatte med att koppla ihop psykiatriska och neuropsykiatriska diagnosers påverkan på skolresultat bland placerade barn. 54 % av barnen som någon gång varit placerade har diagnostiserats med någon psykiatrisk diagnos. Deras studie visar att placerade barn presterar dåligt i skolan, oberoende om de har en diagnos (mental ohälsa). Däremot det som påverkade skolresultaten var ålder på när barnet hade placerats. Det innebär att ju tidigare barnet var placerat desto bättre klarade barnet av skolgången. Det betyder att föräldrarnas bakgrund och mental ohälsa förklarar enbart en del av skolframgången. I framtiden rekommenderas väl resurserade och ledda mångprofessionellt samarbete i praktiken och att stödet till placerade barn bör skräddarsys.

 Bland placerade barn är låginkomsttagare företrädande, vilket var något som de norska forskarna Anita Storhaug, Hilde Marie Thrana, Hanne Elisabeth Sørlie och Bente Heggem Kojan hade tagit fasta på. Deras preliminära forskningsresultat visar att en stor andel av föräldrarna i låginkomstfamiljer ofta känner sig stressade, oroade och nedstämda medan en stor andel av barnen uppgett att de är ledsna och ofta upplever mobbning/konflikter i skolan. Det var nästan 50 % av barnen som hade svårigheter i skolarbetet.

Delaktighet i barnskyddsprocessen

En annan intressant utveckling från Norge var Ingunn Barmen Tysnes och Inger Kristin Heggdalsviks forskning kring att utveckla en modell i datasystemet för att registrera barns delaktighet i barnskyddsprocessen. I datasystemet finns en skild ”balk” för att dokumentera barnsamtalet, t.ex. hur barnet är förberett innan mötet, vilken information ges till barnet, barnets egen berättelse, barnets feedback av diskussionen och socialarbetarens bedömning av samtalet. Mottagandet på fältet har varit positivt och kommer att spridas. Kanske något som att ta efter även i vårt landskap?

Aina Kane och Sissel Neverdal från Norge lyfte upp att 10 - 20 % av barnen i Norge har upplevt våld inom hemmet eller sexuellt våld och trots att barn och unga mår bra så behövs mer förebyggande arbete. Maria Eriksson byggde vidare på detta och påtalade att man inte gör strukturerade riskbedömningar inom barnskyddet i Sverige, trots att det finns belägg för att det ökar kvaliteten i beslutfattandet. iRisk är ett bedömningsinstrument för att utvärdera stödinsatser för våldsutsatta barn. Denna kan användas med vuxna utsatta för våld och med barn som bevittnar/vistas i hemmet där våld förekommer. Syftet är att kunna planera stödinsatserna för barn i riskzonen. Detta bedömningsinstrument har även väckt intresse i t.ex. Finland och vid institutet för välfärd och hälsa (THL).

En intressant aspekt som Aina Kane och Sissel Neverdal lyfte upp var att de problem som syns inom barnskyddet och som socialarbetare kommer i kontakt med fungerar som en barometer på hur barnen mår i det lokala samhället. Barnskyddssocialarbetarnas kunskap om de omgivande villkor som barnen lever i det lokalsamhället är nödvändiga i det förebyggande arbetet. Det vill säga att barnskyddssocialarbetarna har kunskap och insikter i hur de utsatta barnen har det och det är en outnyttjad kunskap som vi kanske kunde dra större nytta av i det förebyggande arbetet?

 

Vad lärde vi oss?

  • Barn inom barnskyddet bör särskilt beaktas i serviceplaneringen, med tanke på riskfaktorer och stödjande faktorer som vi känner till idag.
  • Stödet till föräldrarna behöver utvecklas.
  • Våldförebyggande arbetet behöver stödjas med olika bedömningsmetoder
  • Barns delaktighet behöver systematiskt dokumenteras i datasystem
  • Kunskapen som finns bland professionella inom barnskyddet behöver även delas ut i samhället.

 

Tack till Anu-Riina Svenlin och Saija Westerlund -Cook för samarbetet!

 

Källor:

Nordic Social Work Conference 2018.

https://www.helsinki.fi/en/conferences/nordic-social-work-conference/workshops-and-abstracts

 

Kääriälä Antti & Pekkarinen Elina. 23.11 2018. Treated psychiatric and neurodevelopmental disorders and school performance among children in out-of-home care. FORSA/NOUSA 2018 - Nordic Social Work Conference

Uppdaterat 11.10.2017, klockan 08.45, Petra Fager.