Spetsprojektbloggen

Visa inlägg taggade med 'familjcenter'

Vad kan vi lära oss av familjecenterverksamheten i Sverige?

Skrivet av Ann Backman | 13.2.2018

Familjecentralsverksamheten i Sverige har många gemensamma drag med den familjecenterverksamheten som utvecklas inom LAPE, bland annat att servicen från landskapet och kommunerna samlas under samma tak. Tillsammans med THL gjordes ett studiebesök till Ålidhems familjecentral för att utbyta erfarenheter, god praxis och få idéer angående utvecklingsarbetet.

20180213familjecentral

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I Ålidhems familjecentral finns olika verksamheter som öppna förskolan (dagvård), mödrarådgivningen, barnavårdscentralen och socialvården. Inom familjecentralverksamheten i Sverige arbetar kommunens och landstingens personal sida vid sida. Förvaltningsgränserna är inte ett hinder i arbetet utan samarbete både över förvaltningsgränserna och sektorgränserna fungerar smidig. Hur kommer det sig då? Personalen anser att ett viktigt element är att arbetsramarna är klara från ledningens håll. Därtill har man gemsamma personalmöten och personalrum där man lär sig av varandras verksamhetskultur och arbeten. Det finns även finns ett samarbetsavtal mellan landstinget (Västerbottens län) och kommunen (Umeå). Ledning har uttalade mål som bl.a. utgår ifrån ett mångprofessionellt samarbete i serviceprocesserna.

För att stöda samverkan och det konkreta arbetet har man bildat ledningsgrupper och styrgrupper, för att strukturera upp verksamheten och på ”verkstadsgolvet” finns olika samarbetsteam som arbetar konkret med barnen och familjerna. I dessa team finns personal från exempelvis förskola/skolan, social- och hälsovården. Tröskeln att söka hjälp är låg och kunderna kan fritt röra sig mellan de olika förvaltningarna utan att det märks för den enskilda kunden. Därtill arbetar familjecentralen med konkreta mål för hurudana effekter och verkningar arbete skall ha och hur dessa kan mätas och följas upp.

 

20180213sisakuva

 

 

 

 

 

 

 

 

  

 

I Finland vill vi gå ett steg längre i familjecenterverksamheten, bl.a. genom att även involvera tredje sektorns verksamhet samt att stärka kopplingen mellan bas- och specialservicen. Under samma tak vill vi samla servicen från kommuner, landskap och organisationer/församlingar. Tanken är att familjecentret fungerar som en mötesplats där det finns tillgång till digitala tjänster, rörliga specialtjänster och konsultationsmöjligheter med specialservicen.

Det var även intressant att höra att familjecenterverksamheten i Sverige inte är reglerad i lag och att familjecentren utvecklas och startas utan extern finansiering som en gemensam målsättning mellan kommuner och landsting.  Många landskap i Finland är med och utvecklar familjecenterverksamheten inom LAPE.  Nu samlas erfarenheter och god praxis som kan användas som modell för att nationellt ta i bruk en finländsk familjecentermodell i framtiden. I Österbotten har vi öppnat upp diskussionen kring hur familjecenterverksamheten kunde se ut hos oss och planeringen går vidare!

 

Om du är intresserad av den nationella familjecenterverksamheten kan du läsa mer här:(på finska)

Tankar om familjecenter

Skrivet av Riku Niemistö | 1.11.2017

Deltagarna i konferensen för förändringsprogrammet för barn- och familjetjänster bekantade sig med Norges familjecenterverksamhet. Det räcker inte att man samlar funktionerna under samma tak, skriver Riku Niemistö, förändringsagenten för projektet i Österbotten, i sitt blogginlägg. s mera på finska. 

20171110 blogikuva konferenssista

 

  

Utvecklingsprogrammet för barn- och familjetjänster (LAPE) har startat i Österbotten

Skrivet av Riku Niemistö | 28.6.2017

I LAPE-programmet förnyas tjänsterna för barn, unga och familjer till en klientorienterad, integrerad helhet av tjänster i den verksamhetsmiljö som bildas av landskapen och framtidens kommuner. LAPE är ett förändrings- och implementeringsprogram som hör ihop med med vård- och landskapsreformen. Förändringsprogrammet består av två helheter. Den första innebär en verksamhetskultur som stärker barnets rättigheter och den andra barn- och familjeorienterade tjänster. I Österbotten koncentreras programmet till att utveckla tjänster för barn och familjer. 

rikun blogikuva 1 sve

Viktiga mål i LAPE-programmetär att tillgången till tjänster i rätt tid ska förbättras och att stödets tyngdpunkt ska förskjutas till förebyggande tjänster och stöd och vård som ges i ett tidigt skede. Utvecklandet av en österbottnisk modell med familjecenter är en åtgärd för att främja detta.

Varje landskap har fått statsfinansiering för en LAPE-förändringsagent. Förändringsagenten har till uppgift att sporra och få med regionens alla aktörer i utvecklingen och att stödja och samordna det LAPE-reformarbete som utförs i regionen. I Österbotten är förändringsagent med i den temporära förvaltningen. Jag började arbeta som förändringsagenteni maj. Dessutomhar Österbotten fått LAPE-finansiering för utveckling av tjänster på specialnivå. Projektplanen finnspå 2019.osterbotten.fi. Projektet börjar med full fart när vi har rekryterat projektanställda.

Mitt jobb som förändringsagent har börjat med att vara i kontakt och bekanta mig med t.ex. kommunerna och främja att kommunerna har fått igång samarbetsstrukturerna dvs. kommunala LAPE-grupper. Landskapens LAPE-grupp fungerar som styrgrupp för båda förändringsagent och projekt. En viktig sak är ocksåatt jag som förändringsagent hittar och lyfter fram den goda praxis som vi har i olika håll, och som kunde tas i bruk i hela landskapet. 

Uppdaterat 11.10.2017, klockan 08.45, Petra Fager.