14.01.2019
Landsbygsförvaltningen i ny reform

Landsbygdsförvaltningen för Närpes, Kaskö, Kristinestad, Malax och Korsnäs överfördes till Kust-Österbottens samkommun år 2012. Överföringen berodde på att lagstiftningen gällande landsbygdsnäringsmyndigheterna ändrades så att uppgifterna koncentrerades till större samarbetsområden.

Landsbygdsförvaltningen består av 9 anställda vid fyra olika verksamhetspunkter som finns i Övermark, Lappfjärd, Malax och Korsnäs. Ett sidokontor finns i Närpes stadshus som jordbrukare kan besöka på fredagar. På Kust-Österbottens samkommuns område finns strax över 1000 jordbrukare som söker arealstöd. Till landsbygdsförvaltningens uppgifter hör bl.a. att behandla jordbruksstödansökningar, ge information och anvisningar gällande stöden, flyghavrekontroller, värdering av skador samt sköta ärenden som berör Eviras djurhållarregister. En del av personalen arbetar som pälsdjurskonsulenter och utför gradering av pälsdjur och tar blodprover av dem samt ger råd till pälsdjursfarmarna.

20190114 K5 landsbygdsforvaltningens personal 2

 

Handläggning av stödansökningarna är ett stort jobb

Handläggning av stödansökningarna upptar den allra största tiden av personalens arbetstid, varje moment ska utföras i enlighet med kraven i utbetalningsavtalet som samkommunen har ingått med Landsbygdsverket (Livsmedelsverket fr.o.m. 2019).

– Handläggning av stöden är mycket ansvarsfullt arbete. Genom handläggningen år 2017 ansvarade samkommunens landsbygdsförvaltning för utbetalningen av 22,7 miljoner euro till områdets jordbrukare. Det är väldigt mycket pengar och för att det ska bli utbetalt måste en hel massa regler och uppgifter hållas koll på. Samtidigt försöker vi minimera risken att jordbrukarna gör misstag i byråkratidjungeln. Vi påminner odlarna t.ex. om ansökningsdatum och kollar igenom ansökningarna så gott det går och informerar jordbrukaren om där finns något som kan leda till problem, säger Annica Lind, som jobbar som landsbygdschef och leder enheten.

Lantbrukskanslierna har en viktig roll i lantbruksnäringarna

Lantbrukskanslierna, som de olika kontoren kallas i dagligt tal, har alltid haft en mycket viktig roll i lantbruksnäringarna. En stor del av jordbrukarnas inkomster baserar sig på areal- och djurstöden och kontakten till lantbrukskansliets personal har varit viktig. Tidigare var det rusning på kanslierna då alla stödansökningar lämnades in på papper. År 2018 gjorde mer än 85 % av områdets jordbrukare sina stödansökningar elektroniskt. Därmed har kontakten till kanslipersonalen ändrats, men fortsättningsvis är det av stor vikt att personalen finns ute i regionen.

– Jordbrukarna behöver ha lokala sakkunniga att fråga råd av när byråkratin är så snårig som den är idag och ännu är det lång väg tills 100 % av jordbrukarnas ansökningar sköts elektroniskt. Tröskeln att ta kontakt är lägre när de känner personalen och servicen finns i närheten, säger Annica Lind.

20190114 Patrik Lindblad till vanster och Annica Lind till hoger pa kontoret i OvermarkPatrik Lindblad och Annica Lind på kontoret i Övermark

 

Blandade känslor inför landskapsreformen

Landsbygdsförvaltningen har ganska nyligen hittat sina arbetsrutiner i samkommunens regi och därför har personalen blandade känslor inför landskapsreformen. Några av fördelarna, såsom planeringen ser ut nu, är att alla som jobbar med handläggning av jordbrukarstöd kommer att jobba i samma organisation och därmed blir organiseringen och utvecklingsmöjligheterna av uppgifterna bättre i landskapet. 

– Det som kanske oroar personalen mest är att kommer den egna fysiska arbetsplatsen att flytta när organisationen blir större? Det hoppas man varken som arbetstagare eller för kundernas skull, säger landsbygdssekreterare Åsa Backman i Malax.

Samkommunens landsbygdsförvaltning har fått vara med i planeringen av landskapsreformen genom temagruppen Landsbygd och miljö- och hälsoskydd. Temagruppen har träffats regelbundet och gjort upp förslag på hur verksamheten kunde organiseras.  

Enligt nuvarande förslag kommer alla som jobbar med jordbrukarstöd att jobba i samma enhet, dvs. personal från nuvarande NTM-centralens landsbygdsenhet samt från de andra kommunernas landsbygdsförvaltning. Samarbete finns redan med personalen i de andra organisationerna, så man kan säga att personalen redan känner sina kommande nya arbetskamrater. 

Landsbygdsnäringsmyndighetsuppgifterna är lagstadgade och får inte skötas t.ex. av ett affärsverk, så vi är trygga med vetskapen om att våra jobb kommer att höra till landskapets ämbetsverk. Pälsdjurskonsulentservicen är en frivillig service som kommunerna upprätthåller, för den verksamheten saknas ännu beslut om hur den ordnas i framtiden. 

– Vi hoppas därför att beslutsfattarna som väljs till de olika organen i landskapet har insikter även i den delen av servicen som berör jordbrukare, tillräckliga resurser behövs för att trygga handläggningen av jordbruksstöden så att jordbrukarna får ut sina stöd utbetalda enligt Landsbygdsverkets (Livsmedelsverkets) tidtabell, säger personalen.

 

Text: Annica Lind, landbygdschef

Gå till "Personal"
Uppdaterat 17.12.2018, klockan 14.02, Petra Fager.